hellsinghast.blogg.se

Så blev det äntligen fredag igen! En kort dag på jobbet och det bjöds på frukost på morgonen av Sarita som fyller år idag och innan vi gick hem så avtackades Sören som gick i pension med smörgårtårta! 

Kenneth slutade också tidigt idag så han grillade när vi kom hem så då fick jag grillspett! Mums!

Och så har jag tagit en liten tupplur, ganska skönt om jag får säga vad jag tycker!

Så nu sitter jag här och funderar på vad jag ska skriva om idag. Jag tror att det får bli om hur jag blev frälst av en travhäst och fann kärleken till denna underbara ras!

Det finns säkert tusen till som skriver om det men detta är min historia!

Jag växte upp med pappa som hade travhästar från det jag var liten, en var tom riktigt bra :-) Men hur som helst så kan jag inte minnas hur många timmar jag har stått där ute vid banan och tittat på dessa vackra djur. För det var det bästa jag viste, hästar, hästar och mera häster! Och jag var lycklig bara jag fick följa med och mocka åt hästarna som vi hade uppstallade på banan!

Jag var inte så gammal så jag fick inte rida, men en gång tjatade jag så mycket så pappa slängde upp mig på Fiona, 174 cm hög! Jag var på den tiden 12 år och inte längre än hennes framben men upp skulle jag! Så jag red iväg och sen började hon trava, och jävlar vad fort det gick! Jag hade ridit fjoding innan och galopperat men detta var en helt annan division! Fylld av skräck så lyckades jag vända hem hästen och vi kom hem i ett stycke. Inte heller talade jag om för farsan att jag blev skrämd, hahaha! Men just där tändes hoppet om att en dag kunna få äga sin egna häst! 

Och så gick det några år, jag fick rida på ridskolan Hagaby och lära mig grundera i ridning! Och det var kul, fredagarna tillbringades i stallet och på helgen följde jag med och mocka skit och duschade hästar på helgerna! Men söndagen var veckans absoluta höjdpunkt! Då fick jag rida ut på pappas nya häst. Iran Will J:r!

Han tränades alltid hårt på lördagen så på söndagen fick jag skritta ut så länge som jag ville för att hästen skulle få stretcha! Och som jag njöt! 

Men så kom den där dagen då hästen fick en spark på knät och karriären var slut. Dessutom hade Wille så dålig kvalitet på hovarna så de sprack och blödde om han kördes snabbt på banan! Hotet om slakt fanns! 

Så vad gjorde jag, jo, jag började tjatat som aldrig förr och rätt vad det var så sa pappa att ta hästen då! Men du får sköta den själv också! Tjooo hooo!

Äntligen hade jag fått min alldeles egna vackra häst! 14 ½ år var jag och hade fått drömhästen! En hingst på 6 år! Han kanske inte höll för travet men som ridhäst var han helt fantastik. Allt jag lärde mig på ridskolan testade jag på min häst, läste i böcker om hur man utbildar hästen och lär den nya saker. 

Världens mest tålmodiga häst måste det ha varit. Men jag älskade min häst! 

Vad jag inte hade räknat med när jag fick min travare var allas fördommar och elakheter som jag senare fick genomlida. Undra hur många gånger jag fick höra att när ska du skaffa dig en riktig häst att rida på? 

Jag hade med honom på ridlektion en gång och stod det föräldrar och viskade på läktaren om jävla travare medans deras barn red på dyra ponnyer. Till min stora glädje var det bara min häst som lydigt galopperade runt i både höger och vänster galopp medans de andra ponnysarna sprang in i mitten och stallde sig och vägrade gå! Men jag åkte aldrig mer tillbaka till ridskolan!

En annan gång så skulle jag tävla hoppning på Örsta, då hörde min syster att det var några som snackade skit om travare som inte ens kunde galoppera....hoppas det sved när det var jag som vann klassen!

Och så fortsatte det genom alla år tills jag tillslut trodde på att min häst inte var lika bra som de andra.Trots att vi van några tävlingar. Så jag sålde min bästa vän! För att skaffa mig en riktig häst....hur tänkte jag då?

 

Det blev inte som jag hade tänkt iallafall, dels så blev jag gravid och fick mina 3 barn innan jag fyllt 27 och alla som har barn vet att det tar tid. Speciellt om de inte är som jag och älskar att vara i stallet så blir det problem med att försöka hinna med men jag har försökt ändå!

Men nu är det annorlunda igen, barnen har blivit så pass stora så de klara sig själv och så har jag en man som delvis delar mitt intresse! 

Så vad blev det för häst till slut då, jo som alla nog förstått så står det flera travare här hemma igen. Jag provade lite andra raser innan i tron om att  det skulle fungera. Men så fel jag hade. Det fanns ingen kemi.

Jag vill bara ha travare. Jag kommer aldrig att skaffa något annat att rida på. Jag älskar mina travare och det spelar ingen roll vad andra tycker. Det spelar ingen roll vad priset är på hästen, den måste vara rätt för mig!

Att det står fina namn på ett papper betyder ingenting för mig. Jag kan ändå inte rida på ett papper!

Så nu sattsar jag för fullt, vi ska slå världen med häpnad! Ja, jag ska tom anmäla mig till en dressyr träning och kanske tom hopp träning! Jag har ju anmält mig till ridläger i sommar! Och jag kommer att visa upp min travare, stolt som en tupp och säga att han misann är bäst i hela världen vad än ni andra än tycker!

 

Ride on ride on! På bilden är det jag och Wille på väg till våran första seger i slutet av 90-talet!

Ha en härlig valborg!