Med ett tjut tar vi oss över!
Igår så var vi, jag och Berka alltså, på hoppträning i Frommesta. Jag ska nog erkänna att jag är ganska feg när det kommer till hoppning....man har kraschat några gånger så man vet hur ont det gör att landa! Men hur som helst så jobbar vi på fegisbiten. Det känns lite fånigt att jag som rider på en så stor häst, rider i ponny gruppen och att vi hoppar de minsta hindrena. Men så är det och tjejerna på ponnysarna är grymt duktiga medans jag borde ha silvertejp över munnen. Varje gång vi hoppar lite tokigt...och det blir det ganska ofta...så kommer det ett illtjut från mig. Och jag kan inte rå för det, det går på auto pilot. Men som Kristina sa, du bjuder på dig själv och står för underhållningen! Hahaha. Tur vi kan göra något bra!
Jag och min lille häst har en hel del att jobba på. Han tycker det är så roligt´och då vill det gärna gå lite fort så vi övar på att kunna kontrollera tempot mellan hindrena och vi försöker att tänka på vägarna.....men det är svårt! Men vi gör framsteg varje gång även om det ser lite roligt ut när vi far runt på hoppbanan. Säger jag till min häst att hoppa så frågar han bara hur högt. Ett hjärta av guld har han min lilla kämpe.
Så igår så blev det en bana på ca 85 cm högt. Med ett stadigt mantag så gick det till slut :-) Och vi kunde hoppa lite i galopp och landa i galopp också!
Vi fick beröm för att vi hade utvecklats mycket sedan sist hon såg oss och det är roligt. Och så gillar hon min häst för att han har ett så underbart psyke. Det är kul tycker jag!
Hur går det med de andra hästarna då? Jo,, de lever ett lungt liv. Maya fick en stor hovböld som jag hoppas kan läka ut snabbt. Esska åt så mycket på träden så han har fått nässelutslag på hela kroppen. Han fick byta till en annan hage och får gå ihop med Berka och nu har utslagen nästan försvunnit.
Olympia har vi jobbat en del med. Hon har ju haft en del attityds problem men nu har det blivit en förändring. Från att ha varit en bitch som har gjort mest som hon ville så har hon resignerat och insett att Vicktoria muckar man inte med. Och helt plötsligt har vi en häst som faktiskt står och är lyhörd för mina signaler, gör som vi säger och kan gå som man ska när man leder henne! Wilma har även hjälpt till med att sitta upp på henne för att lära henne att man faktiskt ska stå still vid all hantering. Vi börjar till och med fundera på om vi ska prova att börja rida lite på henne. Men lite jobb från marken återstår innan vi är där. Markarbetet ska vara perfekt innan vi gör något annat. För hur ska vi ha kontroll på ryggen av hästen om den inte lyssnar på mig från marken?
Den lille knotten Mayal äxer så det knakar och har blivit Olympias bästis. De hänger ihop och busar lite. Bra att de rör på sig mycket i hagarna så de inte blir för feta.. Men honom är det dags att börja jobba med på allvar snart men det är Kenneths jobb.
Ja, det var en liten uppdatering. Ikväll bär det av på lite trubadur uppdrag i Hallsberg. Vi får hoppas att vi kan hålla god ton så att säga! Ha det gott alla vänner, ni andra med! Lite bilder hemifrån........
