Dags att uppdatera lite igen!
Nu var det flera månader sedan jag skrev. Men nu har jag semester så då ska man kanske hinna knåpa ihop några rader om livet i allmänhet!
Jag har haft det lite motigt och motivationen kanske inte riktiga har varit på topp de senaste veckorna. Det beror på att min älskade häst har varit halt i flera veckor. Nu såg han iallafall fräsch ut efter sex veckors vila och behandling så då var det dags att sättta igång honom igen. Skrittade i ca 20 minuter och nu är han halt igen. Det ser inte så bra ut för framtiden. Men han får vila ännu mer så hoppas jag på det bästa.
Jag har ju flera hästar som behöver lite kärlek så det är bara att jobba på.
Hur har det går med Olympia då? Jo det är vin eller vatten ungefär. Hon skiftar en del i humöret men det har nog med brunsten att göra. Man ser ganska tydligt mönster och känner man över hennes rygg där äggstockarna sitter så visar hon med blicken att hon förmodligen har lite besvär. Då är det ingen ide att sätta sig och rida. Istället får hon lite värmande arnika smörjt på sig så hon ska få lite lindring om hon har värk. Jag vet ju själv hur ont man kan ha!
Vi har varit iväg på våran första träning tillsammans. Vi åkte till western ryttaren Emelie Letskog för att få hjälp. Vi har ju lite brister i kommunikationen så det var dags att ta tag i det. Och vi fick en massa matnyttiga tips och råd. Vi har jobbat med detta hemma en hel del och som alltid när man gör något nytt så tror den kära lilla hästen att hon ska bestämma. Men icke. Brukar bli lite kaos en stund men hon får snällt ge med sig. Och när hon väl kommer på att det är jag som bestämmer så fungerar det jättebra. Kan ju säga att det krävs en hel del mental kapacitet för att orka med henne. Men det blir bättre och bättre!
Igår var hon så trevlig och lugn att jag passade på att rida en liten stund. Till slut beslöt jag mig även för att prova på om det gick att trava. Då kom tjuriga hästen tillbaka och jag fick fundera på om jag skulle bli rädd eller om jag skulle morska upp mig och ta igenom mitt beslut. Bestämde mig för det sistnämnda. Och fy fan vad hon kan vara trög och inte gå framåt......halsen blir kort som jag vet inte vad och hon spänner hela kroppen. Men jag har numera lite verktyg att ta till.
Ganska snart insåg hon att om hon bara travar framåt så är det ganska enkelt att vara min häst. Nu jobbar vi inte med att gå i en perfekt form utan det är mera att få tillbaka arbetsglädjen och framåtbjudningen. Och rätt vad det var så hade jag en häst som gick i en avslappnad form och hade öronen framåt och lyssnade. Travade kanske max i fem minuter och det fick räcka. Vi har bara travat ute på vägen innan med lite draghjälp av Kenneth och Esska. Igår var våran första trav på ridbanan.
Sakta men säkert går det framåt iallafall!
Idag åker vi till Emelie igen på träning. Hoppas att det fungerar idag igen :-)