hellsinghast.blogg.se

Såhär i årets slutskede vill jag passa på att göra en liten tillbakablick på allt som hände under 2017.

Till stor del var det glädje som präglade året men även större besvikelser fann sin plats. Jag fann nya vänner medans andra visade sig vara falska. 

Vi spelade en del med bandet under året men mot hösten började det kännas trögt och omotiverat att sjunga. Såpass att jag inte har sjungit alls på flera månader, sjunga i duschen räknas inte. Men nu börjar det vända och det vore kul att ta tag i det igen. 

Vi firade födelsedag med stort kalas, åkte på kryssning och var på rockhelgen i Mariestad. Vann rock n roll bandstävlingen och blev diskad på distansritt tävling. Vägrade ut mig och hästen på hoppning men gjorde stor succe utklädd till Tina Turner på fest.

Vi skördade eget hö och utmanade oss själva att göra saker som vi aldrig gjort förut.

Jag grät och jag skrattde mycket!

Men mest av allt har detta varit ett år då jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och annat här i livet. Så man kan säga att detta har varit ett kunskapens år.

Jag bestämde mig tidigt på året att detta skulle bli ett år då jag skulle vara ärligt mot mig själv och faktiskt inte låta andra människor kliva över mig. Det skapade en del konflikter men jag kom ut starkare och med med en känsla av att vara nöjd över sig själv även om det kanske hade betalat sig bättre att slicka lite röv mellan varven. 

Jag har vågat att stå på mig själv och armbågat mig fram och faktiskt visat vad jag kan istället för att ta lilla gumman klappen på axeln. Jag har nog framstått som ganska besvärlig men det skiter jag i. 

I början av året hade jag stora mål med Berka. Vi tränade hårt och målmedvetet för att kunna delta i distanstävlingar. Besvikelen var enorm när han snubblade och skadade sig och var halt i tre månader. Och när han väl började komma igång igen så skadade han sig på samma ben igen. Då var jag så övertygad om att det var slutridet på min älskade häst. Men han är en krigare och nu är han på gång igen och nu känns han annorlund, så stark och stabil på ett helt anat vis än innan. Kanske kan vi tävla igen? Hoppet har vaknat! 

Olympia flyttade hit i februari med tanke på att bli ett  fint avelsto. Men inget blir som man har tänkt sig. Pga av att Berka skadade sig så började jag träna henne istället. Hon har haft en del hanterings bekymmer och rest sig och tom slagit över med ryttare på ryggen. 

Så som vanligt är det jag och mina projekt.....denna gången en psykist störd häst.

Men med envishet,mycket mycket envishet av mig och bra hjälp av både kiropraktor för häst och bra tränare så har det visat sig att det bor nog en liten vilsen hästsjäl under den hårda ytan. Jag har jobbat in i minsta detalj i all hantering av henne och jag tror att nästan ingen förstår hur otroligt mycket psykologi det har gått åt för att komma åt roten på problemen  hon hade. Jag säger hade för idag är hon inte samma häst som för ett år sedan.  

När jag red Berka härom dagen så slog tanken mig att hon är tom lugnare än honom att rida på. Det om något säger en del om hur långt jag har kommit. Och fortfarande anses jag som lite knepig när det kommer till häst hantering.......men det kanske beror på att jag inte är rik på pengar hahahaha!

Nu har hon iallafall fått lite vinter/höstvila för att kunna smälta allt hon har varit med om plus att hon har blivit riden en del och då kan det vara bra med lite återhämtning.

Så med lite försiktighet säger jag att 2018 kanske kommer bli det där fantastiska häståret.  Hästarna är på gång och känns fina att rida. Inför nya året har jag bytt klubb så vi får se om det är det vi behöver. 

Mitt löfte inför 2018 är att faktiskt att släppa på kraven och njuta mer av åkturen ;-) Det är ju meningen att det ska vara kul!

 

Kram på er!